Om 2 veckor är det nog skåne som gäller, och om jag längtar!
Det var mer än ett år sen jag var där nere.

Jag saknar maten, jag saknar människorna, jag saknar doften i lägenheten,
doften av nystädat och gammalt.

Jag saknar dom små bilturerna, jag saknar farmors gnäll när farfar växlar,
jag saknar havet och lukten av salt.

Jag saknar dom stora godispåsarna, leverkorven och dom jättestora köttbullarna.

Men mest av allt saknar jag nog pappas leende.
Det är som att alla bekymmer försvinner, pappa ler igen,
han skrattar och bråkar så där på skoj som han bara gjorde när man var liten.