Just nu hatar jag min skola och min mentor.
Men mest min mentor. Hon får mer än gärna läsa det här,
för hon verkar ju inte fatta någonting när man pratar med henne.


Min laddare till min skoldator blev som jag skrev i tidigare inlägg tagen från vårat klassrum när det var låst.
Mamma skickade iväg ett mail till mentorn och hon svarar:

"Självklart har laddaren inte försvunnit från klassrummet medans det var låst utan någon gång under den tid klassrumm et varit öppet"

Det är precis som att hon skyller på mig, visst vi har ansvar för våra saker men man ska kunna lämna något i ett låst klassrumm utan att det öppnas och någon tar det.
Och under den tiden klassrummet har varit öppet har det alltid varit någon där. Alltså på lektionstid.

Desutom skulle jag få en låne laddare s om jag kunde ha till allt var klart. Men företaget som befinner sig på skolan hade inga kvar. Det är så underbart. Plus att jag åkte runt halva stan och skulle köpa en laddare, men det fanns inga och på det stället det väl fanns på passade adaptern men den laddade inte datorn.

Sånt är så bra när man är så beroende av datorn i skolarbetet också och jag måste kunna använda den på helgen, i skolan och ef ter skolan. Men det går ju inte när man bara har en batteritid på 1 ½ timma.

 

Förlåt för lång text.