Det är konstigt hur man kan fästa sig så vid ett djur.
Jag hade min var kanin i 9 år, vilket är väldigt länge. Ända sen jag var just 9 år.
Men sen igår är han inte där längre. Ingen som jag ska gå ut till på morgonen och kolla till och mata.
Ingen att gå till på eftermiddan och kolla till, ingen att pyssla om när man har tråkigt.

Jag var och är fortfarande väldigt ledsen, mest igår dock. Det kom lite som en chock.
Jag hade tänk mig att jag skulle vara den som hittade honom.
Inte att jag skulle vara hos Robin och ha världens mysigaste kväll.
Det var nog ändå tur att jag var där, eftersom han gör mig glad.
Om jag hittade honom eller skulle vara hemma skulle jag nog inte komma ur sängen idag.
Det känns som det är en familjemedlem mindre nu...